Att få tag i bröd idag, är lätt. Det är bara att köpa i närmaste livsmedelsbutik. Men det är just detta som är vår sårbarhet - att vi inte själva till någon del, varit delaktiga i hur brödet hamnat på vårt bord (annat än inköp). För att ändra på den saken behöver vi "återlära" det som var självklarheter i tidigare generationer.
Som ett helhetskoncept för matförsörjning av bröd, skulle vi därför kunna bit för bit, arbeta med de följande stegen:
• Vi avtalar med någon odlare om att få arrendera och använda en del av hans mark till att skörda t.ex. vete och råg. Bonden sår och skördar, och säljer sedan det tröskade vetet till oss. Vi kan ta del i alla stegen genom att ha bra kontakt med honom, så att vi får inblick i arbetet från början till slut.
• Det vete vi köpt lagras i källaren på NBV, i det mörka rum med stengolv som påminner mycket om en jordkällare. Vetet lagras i en slags silo som vi bygger själva, och från vilket vi enkelt kan mäta upp lagom mängd. Vi får lära oss hur vi undviker mögel, och i vilken utsträckning vete kan lagras utan att skadas.
• En elektrisk kvarn (tyskt fabrikat) köps in med vars hjälp vi kan mala mjöl då det skall användas. Den består av två stenkoner som gnider mot varandra, där man kan ställa in graden av finmalning. Det nymalda mjölet är mest näringsrikt när det är alldeles färskt.
• Vi bakar eget bröd, till en början på NBV. Där finns spisar och förutsättningar för att baka. Vi får göra en lämplig arbetsfördelning, och kan kanske på så vis få med oss färskt bröd vid våra vecko-träffar.
• I ett senare skede kan vi bygga en egen vedeldad bakugn. Det går inte att förverkliga på NBV, men har vi tur, hittar vi en lämplig plats i närheten av Linköping. På så vis lär vi oss samtidigt att bygga en ugn - en värdefull kunskap. Kanske kan vi där baka tunnbröd?
• I proportion till vår förmåga och entusiasm, kan vi sen förfina konceptet och bygga upp vår egen kunskap kring brödet, som torde vara ett av de viktigaste delarna i mathållningen, när förhållandena är annorlunda än idag.
• Eftersom syftet är att vi själva ska lära oss, bör vi fotografera och dokumentera i form av dagbok, hur arbetet fortskrider. Erfarenheter skall kunna spridas till andra.
I en lärobok i historia för gymnasiet, står att en familj i Antwerpen år 1600, använde 50% av sin disponibla inkomst till bröd. 25% användes till annan föda och till övrigt. Vad säger det om brödets betydelse?